En mycket intressant dokumentär går nu upp på de svenska biograferna - "Nunnan". Den kommer också på svensk tv den 8 april. Det intressanta är hur denna unga kvinnas livsval så förbryllar den svenska liberala ideologin. Hur kan man vara lycklig när man avsäger sig allt? Hur kan regler vara attraktiva?
Dokumentärfilmaren Maud Nycander säger: "- Marta är väldigt politiskt inkorrekt i vår tid. Vi har så höga förväntningar, vi ska ha så mycket för att bli nöjda. Jag tror att lyckan har mycket med förväntningar att göra. Det finns något i det som gör att vi blir väldigt sårbara." Men istället blir det nästan lite provocerande att hon möter en kvinna om är nöjd och tillfreds med sitt liv. Hon säger vidare: "- Det är nästan så att Marta verkar må bättre än de flesta jag känner. När man träffar henne känner man att hon är otroligt nöjd med sitt liv, säger Maud Nycander." Läs hela artikeln i DN - här.
Elvis som hötorgskonst – att måla om den kristna tron (Velvet Elvis – repainting the Christian Faith) av Rob Bell. En bok som ger förståelse för varför kyrkan och den kristna tron är där den är i debatt, samtal och samhälle, men som också visar på vägen framåt. Bell menar att lösningen inte är en ny metod – mer drama i gudstjänsten, bättre belysning, en annan smågruppsstruktur – utan att på allvar reflektera kring teologin som format våra församlingar. Alltså, vad tror vi om Gud, Jesus, Bibeln, frälsningen, församlingen och framtiden? Egentligen. Av allt det vi gör i kyrkan, vad bär vi med oss från tidigare generationers många gånger destinationspräglade teologi och vad har vi faktiskt format själva, för den tid som blev vår?
Det till synes harmlösa begreppet ”postmodern” har under snart fyrtio års tid skapat tvedräkt och upprörda känslor inom den intellektuella världen. Somliga har – i flera meningar – sett rött när de hört begreppet och sett det som 1960-talsvänsterns yttersta urspårning. Andra tänkare, med hemmahörighet på vänsterkanten, har snarare kopplat termen till 1980-talets nyliberala klimat och uttolkat dess innebörd som en plädering för ett slags ”anything goes” – du väljer din sanning, jag väljer min, och ingen kan göra anspråk på att något skulle vara mer sant än något annat på den evigt surrande marknaden.
