Tack för din respons. Det är klart att det kan innebära att vi skjuter oss i foten. Motivet bakom min reaktion är inte att vi skall låta kyrkan så oreformerad. Frågan är bara vad vi reformerar den utifrån och med vilket mål vi har i sikte? Jag är sällan den som hävdar "seger i Anden" eller liknande utrop, jag vill bara ifrågasätta det som vi ibland tror är värdeneutralt och givet i den sekulära vetenskapen.

Som jag ser det är det problematiskt med ett "management" språk av flera orsaker: För det första förutsätter ett sådant språk att vi har kontroll på premisserna och att vi kan kontrollera utgången. Vet inte om jag håller med om att ett sådant förhållningssät stämmer med bibelns vittnesbörd (jfr. ex. liknelsen om sådden). Det går också att ifrågasätta med hänsyn till andra "kunskaper" (sic!) från sociala vetenskaper - har vi verkligen koll på premisserna? Se exempelvis på ekonomerna som står handfallna allt som oftast.

För det andra är jag inte säker på att det finns "neutral" kunskap. Läser just nu en bok som handlar om att egentligen bygger de flesta sociala vetenskaper på villolära eftersom de i grunde är en förändring av den kristna teologin som gjort den möjliga. (Theology and social sciences av John Milbank)

För det tredjen, har en ett sådant språk samma människosyn? Är människan en del i en produktionsapparat? Är det inte en förminskning av kyrkans uppdrag om vi bara ser till kvantitativ tillväxt? handlar det inte minst lika mycket om att kunna ställa oss inför Gud som mogna människor? (efter den definition som Bibeln ger på det - inte den liberala västerländska normen). Går det att skilja målet från medlen? Jag tror inte det jfr. ex. Gal 2.

För mig handlar det inte om att kyrkan skall överleva - kyrkan är större än våra strategier - det handlar om att den skall vara en försoningens plats i denna värld. Kyrkan överlever men inte på grund av våra strategiförändringar utan pga. Gud. Jag tror inte "naturlig" församlingsutveckling - jag tror på Gud! Jag tror på att vi skall lära oss läsa världen kristet och tala om den som det kristna språket gör. Enligt den berättelsen kommer lammet att segra - det vet vi! Vårt uppdrag är att leva trogna mot det liv som lammet har visat!

Fredrik

Jag håller med dig i mångt och mycket men blir lite bekymrad när jag tycker mig läsa in en polarisering av det naturliga och det Gudomliga i slutet av ditt inlägg. Är Gud först och främst övernaturlig (onaturlig skulle en del säga) eller är han som alltings ursprung väldigt naturlig, rent supernaturlig. Det är kanske till syvende och sist en fråga om hur djupt vi uppfattar fallets konsekvens. För om vi inte kan lita till någon kunskap som inte först kommer ur ett försonat hjärta och med en kristen drivkraft har vi inte heller något att lära av "sekulär" kunskap. Men kan även en ännu inte försonad människa upptäcka och säga sanningar har vi mycket att lära. Detta får ju inte göra oss slarviga i bedömandet av sanningar och kunskap som likt trojanska hästar kan innehålla den ondes influenser men kanske är vi ibland nojiga i överkant.

Erik Holke

Erik,

jag giller ett sådant här samtal. Detta är en helt avgörande fråga tycker jag. Grundfrågan är vad som är naturlig och vad som är onaturligt. I ditt inlägg är det ju faktiskt möjligt att säga att det är du som menar att frälsningen är onaturlig och andlig och inte har med det naturliga att göra. Medan den hållning jag företräder är den som tar frälsningens kroppslighet på största allvar.

Jag känner inte igen mig i dina beskrivningar av mig själv som nojjig eller överandlig. Det är dock vanliga invändningar mot den teologi jag driver. Jag är självklart dock inte överens med de invändningarna.

Visst har det med syndens konsekvenser att göra. Varje dag litar vi på kunskap som har med "oförsonat" hjärta att göra - medicin, ingenjörsvetenskap etc. - det är inte frågan. Frågan är om vi skall låta social ingenjörskonst eller ekonomismen bestämma vad som är kyrkans idenitet? Det går inte att skilja mellan mål och medel (har en känsla av att jag skrivit det innan - jag är lite tjatig =)) Det klassiska blev ju för Luther och den folkkyrka vi har i Sverige att man gjorde skillnad på allmän och särskild uppenbarelse. Gud verkar genom det andliga och det världsliga svärdet - med konsekvens att man, enligt min mening, säger att Gud gör något i skapelsen och något annat i frälsningen. Gud är delad - SOnen gör en sak och Fadern något annat.

Så tänker jag - men jag håller med det är ingen lätt fråga. För mig handlar det om vem som skall beskriva världen för oss - bibelns, som jag menar unika världsbild, eller management terminologi. ALternativet är ju att man säger (som många gör) att management teologin bygger på Bibeln - vad tänker du om det och hur vill du begrunda det i bibeln i så fall?

Fredrik Wenell

Fredrik, jag skulle aldrig komma på tanken att kalla dig vare sig nojjig eller överandlig. Resonemanget utgår från mig och min omgivning. Jag resonerar nog mest kring hur mina tankar utvecklats och snurrat de senaste åren. Jag hoppas detta kan vara till glädje för någon likt dina funderingar är för mig.

När det gäller kunskap och dess validitet hos oss kristna kanske vi kan tänka oss att vi som har Anden och tänker kristi tankar tillsammans i gemenskap kan avgöra vad som är gott och ärar Gud även av det som har sitt ursprung utanför våra kretsar. Jag är inte säker på att all kunskap som har sekulärt ursprung har det onda eller ndet som går stick i stäv med Kyrkan som mål, vare sig uttalat eller outalat.

Erik Holke

Erik,

jag håller helt med dig när det gäller din syn på att avgöra vad som är kunskap etc. Självklart är inte den kunskap som uppkommer i ett sekulärt sammanhang per definition ond eller går emot evangeliet. (Vår familj är med i både Greenpeace och Amnesty eftersom vi tycker att de står för delar i evangeliet som vi själva har svårt att påverka). Så det är jag helt övertygad om!

För att återgå till management teologin har jag sagt några invändningar redan. När det gäller den så funderar jag på om det inte går stick i stäv med evangeliet på några mer punkter.
Först, bygger det inte på att det i själva grunden av tillvaron är konflikt mellan olika parter, dvs. att själva momentet av utbud/efterfrågan är ett moment av konkurrens - därför måste vi vara så effektiva som möjligt för att inte slås ut i konkurrensen. Tillvaron i sin grund är konflikt (som ex. darwinismen, kommunismen och kapitalismen hävdar). Evangeliet bygger i sin tur på att världen i sitt ursprung är skapat av Gud och därmed "shalom" - fred (som inte bara är frånvaro av konflikt utan fullständig frid). Att handla och leva församling på ett sätt byggt på management teologin är alltså emot det Gud har tänkt med sin skapelse och börjat uppfylla i Guds rike.

För det andra, hela tänkandet med management bygger på effektivitet (mot bakgrund av ovanstående). Evangeliet bygger inte på det utan på en Gud som är trofast! Effektivitet och trofasthet är inte bästa vänner. Nu innebär det inte att vi skall vara inneffektiva och slöa, tvärtom vi i allt alltid vara trofasta mot Gud.

det var några tankar till.

Fredrik

Ah, nu börjar vi komma någon vart. Det är ju hit ner på djupet vi behöver komma för att göra dessa avgöranden. Tyvärr är ju en hel del kunskap t.ex. management ofta ett hopplock av en massa olika tankar, ideer och erfarenheter från alla möjliga håll så det är inte alltid lätt att avgöra (första församlingen i apg och en del av anabaptismen ser misstänkt kommunistisk ut etc.). Men vi är skyldiga kyrkan att tänka efter före vi reflexmässigt importerar dagens ledarskapstrend. Samtidigt är det svårt att inte smittas av t.ex. Paulus tydliga målmedvetenhet.

Erik Holke

Erik,

tack för detta samtal.

ja, - Paulus målmedvetenhet måste vi smittas av. Tydligast är väl Fil 3, eller tänker du på någon av de andra texterna? Men jag tänker inte det som en sådant management tänkande utan mer som en innehållsmässig definition som främst handlar om karaktär (ställas fram till Kristi mognad, ANdens frukter etc.). Vilket i sin tur hänger ihop med ett Guds rikes perspektiv (även om Paulus är mycket återhållsam med att använda det begreppet...så finns tematiken där.) Det är andra mål än vad man kan uppnå med management - tänker jag. Vad tänker du?

Fredrik