Sommaren 92
Efter lägerbålet är det frivillig bön. En lada är proppfull av förväntansfulla scouter. Stämningen är tät, så tät den bara kan bli på läger där alla av erfarenhet vet att sista samlingen är den bästa. Bönen i ladan är intensiv och innerlig, sångerna helhjärtade. Några av mina kompisar bestämmer sig för att de vill lära känna Jesus. Själv sitter jag och längtar efter att Jesus ska komma riktigt nära. Jag tror faktiskt det är läger just nu. Ikväll är det bön i ladan.

Sommaren 03
Vi grillar på deras lilla gräsplätt. De är ljusskygga och oroliga. Glada över vår närvaro. Gömda sedan något år tillbaka. Avslag på avslag. Vi hälsade på dem nu i helgen. Han har fått jobb i Göteborg och andra sonen är en månad. Fortfarande ett tufft liv men med framtidsutsikter och hopp.

Sommaren 05
Sverige möter Somalia på en fotbollsplan i Linköping. Svennarna från Johanneskyrkan ser vettskrämda ut. Ska vi möta alla dem?! Det går aldrig!! Matchen blir jämn men svennarna lyckas i slutminuten peta in ett avgörande mål. Alla tar varandra i hand efteråt. Jag ler inombords. Mer sånt! Mer möten över gränser tänker jag när vi badar efteråt.

Varje sommar
På en klippa i skärgården. Det blå havet. Stillheten. Solen. Gud, jag förundras. Det är så vackert! Tänk att jag får uppleva detta. Jag är så lyckligt lottad. Att få vara ledig. Att just nu vara befriad från bördor. Vad har jag gjort för att förtjäna detta?

Sommaren 05
Han var sjuk och dog. Han tog sitt sista andetag innan mormor hann fram. Saknaden efter morfar blev stor. Påminnelsen om att livet ska ta slut påtaglig. Det fanns inget vackert i döden. Bara hoppet om att den inte är definitiv. På begravningen vittnade många om ett liv som satt spår. Om ett liv i trohet mot hans Frälsare.

Sommaren 06
Vilka minnen får du?

/Miriam Zwörner