En av höstens nya böcker heter Elvis som hötorgskonst – att måla om den kristna tron (Velvet Elvis – repainting the Christian Faith) av Rob Bell. En bok som ger förståelse för varför kyrkan och den kristna tron är där den är i debatt, samtal och samhälle, men som också visar på vägen framåt. Bell menar att lösningen inte är en ny metod – mer drama i gudstjänsten, bättre belysning, en annan smågruppsstruktur – utan att på allvar reflektera kring teologin som format våra församlingar. Alltså, vad tror vi om Gud, Jesus, Bibeln, frälsningen, församlingen och framtiden? Egentligen. Av allt det vi gör i kyrkan, vad bär vi med oss från tidigare generationers många gånger destinationspräglade teologi och vad har vi faktiskt format själva, för den tid som blev vår?